Kategori: Regionala obalansen

Västmanlandsteatern väljer angelägna regionala ämnen – ”Den stora branden”, ”Florrie” mfl

Kommunalarbetaren (maj 2019) uppmärksammar Västmanlandsteaterns föreställning ”Den stora branden” som spelats under mars-april och även visats i SVT den 4 maj. Kommunalarbetarförbundet organiserar brandmännen. Under våren har Västmanlandsteatern även satt upp pjäsen ”Florrie”, som bygger på Yvonne Grönings bok ”Älskad” om Florrie Hamilton på Högfors herrgård. Pjäsen har även varit på turné på i länet (Norberg, Sala, Fagersta, Kungsör, Hallstahammar, Västerås, Surahammar, Köping). Regissören och teaterchefen berättar att Västmanlandsteatern nu arbetar med ett annan en föreställning med koppling till regionens industrihistoria.

”Nu är det dags för glesbygden” – debattinlägg i Västerbottens-Kuriren (2019-04-17)

Det är dags att sätta fokus på landsbygdspolitiken. En av de viktigaste uppgifterna nu är att föra en politik som håller ihop landet och bidrar till en hållbar utveckling i såväl städer, tätorter som gles- och landsbygd. Den nationella politiken måste utformas för att stimulera regional tillväxt. Stöd till bredband och infrastruktur i den glesaste glesbygd måste förstärkas.
Det skriver Isak From, riksdagsledamot och ordförande för Socialdemokraterna i Västerbotten i ett debattinlägg i Västerbotten-Kuriren den 17 april 2019.

Socialdemokraterna vill se en livskraftig landsbygd med likvärdiga möjligheter till företagande, arbete, boende och välfärd som leder till en långsiktigt hållbar utveckling i hela landet. Sverige har en stark landsbygd jämfört med många andra länder och en stor potential att utvecklas och växa i alla landsändar.

Det handlar om att ge alla delar av landet möjlighet att utvecklas efter sina särskilda förutsättningar och att tillgodose människors behov av jobb, välfärd och en god livsmiljö. Västerbottens Socialdemokrater har stora förväntningar, men också krav på att alla delar i den parlamentariska utredningen genomförs.

Nu sätter vi fokus på landsbygdspolitiken!

I vårpropositionen som nyligen lämnades kom några viktiga satsningar utifrån fyr-partiöverenskommelsen. Detta innebär 650 nya miljoner för sammanhållen landsbygdspolitik.

Nu införs bland annat transportbidrag även för livsmedelsföretag riktat till förädlingsföretag i norra Sverige med 30 miljoner.

Det enskilda vägnätet är i flera fall eftersatt. Inte minst särskilda punktobjekt som broar vilkas bristande funktion utgör flaskhalsar som negativt påverkar en stor del av det omkringliggande enskilda vägnätet. 66 miljoner satsas nu för att sådana objekt ska kunna renoveras och sättas i funktion. Den enskilt största näringslivssatsningen nu avser digitalisering.

Flera rapporter visar att företag inom landsbygdstunga näringar som areella näringar och besöksnäringen släpar efter avseende digitaliseringsmognad, därför satsar vi nu 100 nya miljoner till bredband i glesbygd. I BP18 avsattes 70 miljoner kronor 2018 till arbetet med näringslivsutveckling i 39 utsatta kommuner i norra Sverige, vanligen kallade stödområde A. Vi ökar nu upp den satsningen med 20 miljoner.

En av den S-ledda regeringens nu viktigaste uppgifter är att föra en politik som håller ihop landet och som bidrar till en hållbar utveckling i såväl städer, tätorter samt gles- och landsbygd.

Det är helt nödvändigt att förbättra förutsättningarna och öka tryggheten i de områden där behoven är som störst. Detta är mycket positivt, men mer måste göras.

Därför kommer Socialdemokraterna i Västerbotten driva på för att :

• Den nationella politiken utformas för att stimulera regional tillväxt, investera i service, utbildning, bredband, vägar och järnvägar samt bostäder i hela Sverige.

• Se över alla möjligheter för att öka svensk livsmedelsproduktionen i Norra Sverige.

• Anpassa närings- och arbetsmarknadspolitiken efter regionala förhållanden och förstärka den statliga närvaron regionalt.

• Ge förutsättningar för ett levande kulturliv i hela landet.

• Förbättra utbildningsmöjligheterna genom fler utbildningsplatser i hela landet och utveckla fler lokala Lärcentra.

• Säkerställa vägunderhåll så att även snöröjning efter enskilda vägar i norra Sverige genomförs.

• Bygga ut antalet högskoleplatser över hela landet och förbättrar möjligheterna till fjärr- och distansundervisning, så att alla elever kan möta behöriga lärare – oavsett var i landet man bor.

• Fortsätta förstärka stöden till bredband och infrastruktur i den glesaste glesbygd.

Isak From”

Krav på skattereform -”Sluta betrakta norra Sverige som statens förråd!”

I Sverige går all beskattning av vattenkraften rakt in i statskassan. I Norge får de kommuner som levererar vattenkraft behålla mer av de värden som genereras, medan svenska vattenkraftskommuner som Jokkmokk, Sollefteå och Ragunda är några av landets fattigaste. Dags för en rättvis politik, skriver Håkan Larsson, regionpolitiker (C) i ett debattinlägg i Dagens Samhälle den 1 februari.

Sedan 1999 arbetar Föreningen Sveriges vattenkraftskommuner och regioner (FSV) för att en rättmätig del av vattenkraftens värden ska få stanna lokalt och regionalt och medverka till utveckling och tillväxt. Håkan Larsson kräver att en kommunalisering eller regionalisering av fastighetsskatten på vattenkraftsanläggningar ingår i den skattereform som förutskickades i Januariavtalet mellan S, MP, C och L. Över 90 procent av landets vattenkraft produceras i de sju skogslänen, kraft som har haft avgörande betydelse för landets utveckling. Artikelförfattaren fortsätter.
– Kontrasten till vårt grannland Norge är i det närmaste total. Att de kommuner och fylken som levererar vattenkraft ska få behålla en del av de värden som genereras är en självklarhet hos grannarna i väster. Vattenkraftsmedlen är, tillsammans med geografiskt differentierade arbetsgivaravgifter, det viktigaste redskapet i den norska distriktspolitiken för att ta hela landet i bruk är en självklarhet. Närmare sex miljarder norska kronor stannar lokalt och medverkar till utveckling. Även små glesbygdskommuner kan tack vare dessa medel exempelvis investera i skola, vård och omsorg på ett sätt man hittills bara har kunnat drömma om på svensk sida av Kölen.
– I Sverige stannar endast ungefär 110 miljoner kronor kvar i så kallade bygdemedel. Landets största vattenkraftskommuner Jokkmokk, Sollefteå och Ragunda hör till landets fattigaste med högst kommunalskatt. Detta är närmast absurt. Skulle kommunerna tillhört Norge hade de kunnat investera och utvecklas på ett helt annat sätt än i dag. De hade kunnat bli attraktiva inflyttningskommuner. Förutsättningarna finns med en mer rättvis politik.
– Det är dags för centralmakten att sluta att betrakta norra Sverige som en förrådskammare där man kan hämta billiga råvaror. Ett första steg bör vara att låta regionerna behålla en del av vattenkraftens värden. Även en del av de värden som vindkraften, skogen och mineralerna skapar bör i framtiden få stanna lokal och regionalt. Landets rika naturresurser kan och bör medverka till utveckling i hela landet i stället för till centralisering och koncentration till storstadsområdena i södra delen av landet.
– Låt den kommande ”omfattande” skattereformen äntligen ge rättvisa förutsättningar för alla delar av landet som kan överbrygga den hotande regionala klyvningen. Det är dags för verkstad!

”Satsa på Inlandsbanan” – debattinlägg från företrädare för kommuner och näringsliv (Dagens Industri)

Ett tjugotal företrädare för näringsliv och kommuner uppmanar till satsning på Inlandsbanan i ett debattinlägg i Dagens Industri (den 9 januari 2019). Trafikverket har nyligen påbörjat en analys av en storskalig uppgradering av Inlandsbanan mellan Kristinehamn och Gällivare. Debattörerna skriver att: ”Inlandsbanans uppgradering är ett kostnadseffektivt sätt att möta behovet av störningsfria transporter till och från industrin i Sveriges norra halva. Med mycket små medel skapas därmed en godskorridor i inlandet som både är fossilfri och som blir i det närmaste okänslig för störningar. Föga förvånande visar den samhällsekonomiska analysen att detta projekt är klart lönsamt.” Järnvägsdebatten har länge dominerats av satsningar på höghastighetståg mellan storstäderna i södra Sverige med kostnader över 200 miljarder kronor. Det är hög tid att infrastruktursatsningar i hela landet diskuteras. Bland undertecknarna finns vd:ar för Inlandsbanan, Holmen skog, Mellanskog, Norrskog, Sveaskog och Skogsindustrierna  och företrädare för tolv kommuner utmed Inlandsbanan.

”Ny fart på utflyttningen – främst från glesbygd” – Dagens Samhälle

I Dagens Samhälle (nr 45 2018) konstateras att 75 av Sveriges kommuner tappat innevånare mellan 2017 och 2018. Det är en kraftig ökning från 2016 då 28 kommuner förlorade innevånare. Mellan 2012  och 2016 minskade antal kommuner med sjunkande befolkning. Den trenden bröts 2017. En förklaring är att nyanlända väljer att flytta till de större städerna. Dorotea stod för den största andelen minskande befolkning (-2,7 procent).
– Grundtipset är en långsamt fortgående urbanisering, säger docenten i kulturgeografi vid Uppsala universitet Jan Almcoff. Han framhåller samtidigt att kommunsammanslagningar inte är en lösning på problemen med åldrande befolkning och negativ befolkningstillväxt.
Man kan lägga till att denna slutsats är korrekt om den nuvarande regionalpolitiken fortsätter. Det krävs en omläggning av den ekonomiska politiken för att få en större balans mellan land och stad.

”Rätt politik kan ‘påfolka’ landsbygden” – Dagens Samhälle mars 2018

”Rätt politik kan ‘påfolka’ landsbygden” – Dagens Samhälle mars 2018

Tre talespersoner för Feministiskt initiativ skrev ett debattinlägg i den gångna valrörelsen i Dagens Samhälle den 20 mars 2018. Författarna formulerar en plattform för utveckling av landsbygden som förtjänar att uppmärksammas mer än den tystnad som kom att råda om den regionala obalansen i valrörelsen. Författarna vill verka för:
• En självförsörjningsgrad av livsmedel på 80 procent
• Ett skarpare skatteutjämningssystem
• Att alla statliga myndigheter ska verka för hela landet och ha ett tydligt uppdrag att  utmana och synliggöra urban norm
• Ett förenklat skattesystem och minskade trösklar till sjuk- och arbetslöshetsförsäkringar för småföretag
• Geografiskt differentierade arbetsgivaravgifter
• Avskrivning av studielån i glesbygd även för gymnasieutbildningar till bristyrken som elektriker, byggnadsarbetare, maskinförare och undersköterskor
• God journalistik i hela landet

”Misslyckad landsbygdspolitik bakom S kräftgång” – i landstings- och kommunalvalen

Socialdemokraterna har gått tillbaka rejält i landstings- och kommunalvalen. ”Blå revolution i landstingen” skriver Dagens samhälle den 27 september. Mer än hälften av landstingen får någon form av Alliansstyre, ibland med regionala sjukvårdspartier som i Norrbotten och Dalarna. Tillbakagången i Norrland är mycket tydlig.
”Redan under förra valet trodde vi att vår tillbakagång berodde på landsbygdspolitiken och vi tror att vår analys pekar på samma sak den här gången”, säger Anders Lundkvist, ett av Piteås socialdemokratiska kommunalråd till SVT Nyheter den 11 september.
I riksdagsvalet fick Socialdemokraterna cirka 28%. I Stockholm, Göteborg och Malmö och flera andra större städer var tillbakagången marginell och i t..ex. Stockholm ökade stödet. Däremot är tillbakagången mycket stor utanför storstadsområdena, särskilt i landstings- och kommunalvalen. Nedgångarna på 10% och mer är inte ovanligt. Att sjukvården varit en viktig avgörande regional fråga förstår man när sjukvårdspartierna i Norrbotten blev största parti och liknande partier haft stora framgångar i andra landsting.