Kategori: Försvar

Nej, alliansfriheten är inte död och begraven – Dagens Arena februari 2023

Den allenarådande uppfattningen i svensk politisk debatt och medier tycks vara att Sveriges traditionella alliansfria säkerhetspolitik nu är död och begraven. Men reaktionerna i stora delar av världen tyder snarare på att alliansfriheten fått en renässans efter Rysslands invasion av Ukraina. Det skriver Thomas Lindh, som frågar sig om det förestående NATO-inträdet har följts av en ängslig självcensur som ödelägger en öppen debatt om Sveriges självständiga hållning mot all stormaktsdominans.
Essä i Dagens Arena februari 2023: Nej, alliansfriheten är inte död och begraven.

Ska alliansfriheten överges när den behövs som bäst – Dagens Arena maj 2022

Ska Sverige överge eller hålla fast vid alliansfriheten? För att belysa den frågan går Thomas Lindh tillbaka till alliansfrihetens historiska rötter i ett samtal med Sven Hirdman, tidigare statssekreterare och ambassadör med bred kunskap om säkerhetspolitik, och Pierre Schori, tidigare FN-ambassadör med mångårig utrikespolitisk erfarenhet.
Essä i Dagens Arena maj 2022: Ska alliansfriheten överges när den behövs som bäst.

– En oöverträffad förmåga att hacka vem som helst i världen (SR Konflikt 18 jan 2020)

Radioprogrammet Konflikt (den 18 januari 2020, Sverige Radio P1) handlade om Cyberkriget. Stormakternas cyberkrigföring och potential att övervaka and stater och enskilda medborgare kommenteras av en rader medverkande experter. Pontus Jonsson, professor på KTH som även medverkar i utbildning av svenska ”cybersoldater”, uttalar sig om bl.a. Rysslands offensiva roll inom området..Det framgår bl.a. av Edvard Snowdens avslöjanden tidigare.
Professor Jonsson säger bl.a. att NSA i USA och dess allierade har förmågor överträffar alla andra. De kan automatiserat hacka och avlyssna i princip vem som helst i världen, något ingen annan i världen kan mäta sig med. Ryssland utmärker sig genom att inte städa så noga efter sig, vilket NSA blivit bra på efter Snowdens avslöjanden.
Detta perspektiv har nästan försvunnit helt i debatten om cybersäkerhet och t.ex. Kina och Huaweis roll.
Programmet, finns på denna länk ger en mer allsidig bild än vad som numera är vanligt.

”Avbryt allt militärt samarbete med Trump” – Pierre Schori i Aftonbladet Kultur 10 januari 2020

Pierre Schori menar att Sverige ska ”Avbryt allt militärt samarbete med Trump”. Han utvecklar kravet i en debattartikel i Aftonbladet den 10 januari 2020.

”I Irak och senare i Syrien uppstod IS som en effekt av Bushregeringens olagliga invasion 2003, följt av den irakiska statens upplösning och ännu pågående terrorhandlingar över hela planeten. Trump har inte lyckats bättre med Iran. Efter att ha sagt upp det livsviktiga kärnenergiavtalet genomförde USA:s president extrema ekonomiska sanktioner som främst drabbar civilbefolkningen.

Därefter kom det av Trump beordrade lönnmordet i Bagdad på den iranske militäre ledaren Qassem Soleimani och hans irakiske kollega Abu Mahdi, med följe. När de styrande i Teheran utlovade en kraftfull reaktion, svarade presidenten på Twitter med att hota om en typ av attack som tidigare bara genomförts av Islamiska staten och talibanerna:
”Låt detta bli en VARNING att om Iran slår till mot några amerikaner, eller amerikanska tillgångar, så har vi riktat in oss på 52 iranska platser, några på väldigt hög nivå och av vikt för Iran och iransk kultur”.
Enligt UNESCO har Iran 22 kulturella världsarv. Efter den utomrättsliga avrättningen av Soleimani och de irakiska toppmilitärerna, röstade Iraks parlament enhälligt för att USA och dess stödtrupper ska lämna landet. Sin vana trogen hotade Trump med förödande sanktioner.
Så var det med stödet åt demokrati och självstyre i Irak. Vad Trumps yttersta syften är i regionen är inget han försökt dölja.
Under presidentkampanjen 2016 sa han så här om Irak:
”Du vet, det brukade vara så att vinnaren tar allt. Men nu fanns det ingen segrare, tro mig. Men jag har alltid sagt: ta oljan.”
Efter att ha valts till president upprepade han resonemanget under den presskonferens då han avslöjade att Abu Bakr al-Baghdadi avrättats av amerikanska styrkor. Trupperna skulle stanna kvar för att säkra Syriens oljefält, förklarade Trump: ”Vi kanske får slåss för oljan. Det är ok. Kanske vill någon annan ha oljan, i sånt fall får de en helvetes fajt.”
Men internationell rätt förbjuder att man beslagtar allmänna tillgångar, det kan räknas som krigsförbrytelse, menade bland annat den säkerhetspolitiske experten Anthony Cordesman vid Center for Strategic and International Studies i Washington. ”Det skulle vara den värsta formen av nykolonialism. Inte ens britterna gjorde så.” sa han till The Guardian.”

Schori ställer frågan om Sverige och Europa ska förlita sig på USA eller på egna krafter:
”Och de måste även ställa sig frågan om det räcker med att pausa vårt militära deltagande i USA-ledda operationer. Går det inte att skapa andra, europeiska koalitioner som kan ge fortsatt utbildningsstöd till den irakiska försvarsmakten om den så begär?
Kunde detta vara ett tillfälle för en av EU:s vältränade snabbinsatsstyrkor som finns redo för att snabbt rycka ut vid konflikter?
Den tid är förbi då vi kan förlita oss på gott omdöme och gemensamt säkerhetstänkande i Vita huset.
Där råder kaos och envälde, cynism och girighet. Vi vet nu vad som menas med America First, och det betyder inte global säkerhet och gemensam värdegrund under FN-stadgan, respekt för folkrätt och mänskliga rättigheter.
Det är dags att pausa allt militärt samarbete med Pentagon så länge Donald Trump sitter vid makten.”

Lärorikt material II: Värnpliktiga, repövningar och landets försvar (1978)

Värnplikten och landets försvar
På 1970-talet fanns en stark rörelse för bättre villkor för de värnpliktiga på landets regementen. Det avspeglades i krav som nattpermission och högre utryckningsbidrag efter muck. Kraven ingick i de program som antogs av valda ombud på de s.k. Värnpliktsriksdagarna. Den värnpliktsfackliga rörelsen var i grunden positivt inställd till ett starkt svenskt försvar.

I skriften ”Värnpliktigas villkor vid repövningar” (Folk och försvars skriftserie Försvar i nutid nr 6 1978) berättar författarna (Willy Granath och Thomas Lindh) om erfarenheter från repövningar, om värnpliktigas villkor och försvarspolitik. De skriver bland annat så här för fyrtio år sedan.

"Vi var båda på olika sätt fackligt aktiva under vår grundutbildning. Under senare år har villkoren för de värnpliktiga under såväl grundutbildning som repetitionsutbildning alltmer blivit en folklig angelägenhet. Stora framsteg har också kunnat noteras. Den nittioprocentiga ersättningen under repetitionsövningar är kanske den reform som värdesätts högst. Under grundutbildningen kan man peka på några förbättringar som uppnåtts: ständig nattpermission, tusen kronor i utryckningsbidrag, resor för högst 10 kronor mm.
Den bistra verklighet som kringgärdade övningarna - särskilt hoten mot det redan utsatta Norrbotten och även liknande problem i Bergslagen - satte sin prägel på samtalsämnena dessa veckor. De ökade försörjningssvårigheterna i dessa landsändar var verkliga förutsättningar för övningarna. Men befolkningens samlade möjligheter att försvara dessa delar av landet ägnades liten uppmärksamhet. I våra respektive berättelser har vi strävat efter att belysa även sådana delar av det totala försvaret i dessa bygder som hade aktualitet under övningarna.
...
Det är vår erfarenhet att försvar måste övas, att det inte sköter sig själv. Därför är det med oro som man får konstatera att repetitionsövningarna skurits ner under senare år. Regelbundna krigsförbandsövningar är nog ytterst värdefulla för att hålla en hög försvarsberedskap."

Lärorikt material I: Försvarsdebatt – ”Försvar för frihet och fred” (1980)

Lärorik försvarsdebatt 1980
Svensk försvarsberedskap har undergrävts under de senaste decennierna. En avgörande vändpunkt var avvecklingen av den allmänna värnplikten. Det är lärorikt att jämföra dagens debatt om försvarspolitiken med debatten för cirka fyrtio år sedan. Antologin ”Försvar för frihet och fred” gavs ut 1980 i samverkan med organisationen Folk och försvar  på Ordfronts förlag. Redaktörerna skriver att det finns ett stort behov av en allsidig och fri försvarsdebatt eftersom media dominerades av röster som krävde en ensidig svensk nedrustning eller sänkt försvarsberedskap.

 "Opinionsbildningen i ledande massmedia har dock under senare år ofta ensidigt dominerats av en åsiktsriktning, där de som argumenterat för en drastisk nedskärning av försvarsberedskapen och en omläggning av säkerhetspolitiken ofta angett tonen och personer av en annan åsikt haft svårt att komma till tals i den offentliga  debatten."

Redaktionskommittén för antologin lyfter fram följande punkter för debatten om försvars- och säkerhetspolitiken.

- Sveriges alliansfrihet i fred och neutralitet i krig
- De internationella nedrustningssträvandena
- Samarbetet och stabilitet i Norden
- Ett allsidigt och starkt totalförsvar
- Ett folkligt förankrat försvar byggt på allmän värnplikt

Antologin innehåller tjugotvå bidrag. Författare och rubrikerna finns nedan.

Gunnar Nilsson (ordförande för Landsorganisationen, LO): Den svenske arbetaren anser sig ha ett land att försvar
Börje Lindkvist (generalsekreterare för Centralförbundet Folk och försvar): Försvaret och det folkliga engagemanget
Nancy Eriksson (riksdagsledamot): Smör eller kanoner
Elisabeth Mattisson (landstingsråd): Alternativ produktion och försvarsindustrin
De värnpliktiga gör sin röst hörd: utdrag ur program och krav från värnpliktskonferenser
Lennart Ljung (överbefälhavare): Vägen till avspänning är lång
Gunnar Gustafsson (generaldirektör för  Civilförsvarsstyrelsen): Civilt försvar - trovärdighet och aktuella frågor
Marit Paulsen (författare): Om det trots allt skulle hända ... ?
Bertil Johansson och Lars O Nordmark (riksdagsledamot, chef för Arméstabens trängavdelning): Decentraliserat försvar
Berit Frändås (socialdemokratiska kvinnoförbundet): Låt kvinnorna delta i försvaret om de själva vill!
Åsa Moberg (författare): Säg ja till kvinnlig värnplikt!
Christine Barke (Rikslottachef): De frivilliga försvarsorganisationerna
Lena Ewert-Brattberg (filmare): Har kvinnorörelsen något ansvar för landets oberoende (debatt med Maj Britt Theorin och Wilhelm Agrell)
Karin Söder (socialminister): Nedrustning och försvar - två sidor av samma sak
Ola Ullsten (utrikesminister): Avspänningen måste räddas
Olof Palme (partiordförande för SAP): Fred och överlevnad
Allan Hernelius (riksdagsledamot): Vi har undervärderat farorna
Åke Landqvist (direktör i Föreningen Norden): Hot mot Norden?
Inga Thorsson (statssekreterare): FN:s insatser för nedrustning måste stärkas
Henry Peter Matthis (författare): Försvar för fred och kultur
Ove Bring (folkrättsexpert, utrikesdepartementet): Indokina och folkrätten idag
Rolf Andersson och Tom Necander (FIB-juristerna): "Varje angrepp ska mötas med vapen"