Thomas – Sida 5

Alla behöver ett eget hem – skriv på för 30000 nya hyresrätter årligen

Bostadsfrågan hamnar lite i skymundan under valrörelsen. Besök Hyresgästföreningens webbplats och ta del av deras frågor inför valet 2018. De sammanfattas under rubrikerna:
– Bygg 30 000 hyresrätter varje år – Skriv under uppropet här.
– Rättvisa ekonomiska villkor
– Utveckla allmännyttan – det viktigaste verktyget
– Den svenska modellen på hyresbostadsmarknaden
– Renovera så att människor har råd att bo kvar
– Tryggt boende

Följderna av att införa marknadshyror beskrivs här av Hyresgästföreingen i tidningen Metro.

Nytt skattesystem?

Svenska Kommunalarbetarförbundet har tagit initiativ till en diskussion om ett nytt skattesystem. På ett seminarium i början på juni gjorde förre statsministern Göran Persson ett intressant inlägg med inspiration från det norska systemet för kommunlaskatter. En rapport från Kommunals utredningsavdelning visar hur mycket lägre andelen statsbidrag är i Sverige jämfört med Norge. I Sverige består 24 procent av kommunernas intäkter av statsbidrag. I Norge är motsvarande siffra 36 procent. Göran Persson förklarade att han är anhängare av det norska systemet med en platt kommunalskatt där alla betalar lika mycket och sen skjuter staten till.
– Skulle vi öka den statliga andelen pengar i det kommunala utjämningssystemet för att komma upp i de norska 36 norska procenten så är det säkert en 20-30 miljarder kronor som ska in där. Och då kan vi naturligtvis leverera, sade han.
Göran Persson talade en hel del om det orättvisa kommunala skattesystemet.
– Ju sämre kommunal service du har desto högre skatt betalar du, kan man förenklat säga. Det finns undantag, men kommunalskattesystemet har kommit till vägs ände, förklarade han.
Enligt Perssons analys är konflikten stad-land en av de saker som gett grogrund för populistiska krafter i Europa och Sverige. Men spelplanen är öppen, menade Persson för andra politiska diskussioner.
– Nyliberalismens tankar är slut nu. De är över. Nu är det rättvisa som ska gälla. Och de politiska krafter som förstår att utnyttja detta kommer att vara framgångsrika. Och för att åstadkomma rättvisa behövs alltså en skattereform. Persson gick så långt som att utmåla detta till den viktigaste fackliga frågan just nu.
– Det finns inget som är viktigare för fackföreningsrörelsen nu än att driva opinion för att få en bra inkomstbeskattning av dem som arbetar i Sverige. Det är prioritet nummer ett, sade han och uppmanade LO att bjuda in de andra centralorganisationerna TCO och Saco till att diskutera en”löntagarnas skatteutredning”.

”Stockholmsdominansen är öronbedövande och resten av landet ligger i medieskugga” – viss klarsyn på Aftonbladets ledarsida

En viss klarsyn har smugit sig in på Aftonbladets ledarsida. Den 3 juni konstateras något yrvaket att åtta av tio svenskar bor utanför Stockholm. Ledaren diskuterar orsaken till Sverigedemokraternas stöd på landsbygden.
”Den viktigaste är att Sverigedemokraterna har lyckats aktivera konflikten mellan centrum och periferi. Och det är tyvärr ett faktum att stora delar av Sverige har lämnas på perrongen när tågen inte längre går, posten inte klarar att dela ut brev och apoteken slår igen.
Avfolkningsbygderna somnar långsamt in när den kommunala servicen centraliseras samtidigt som befolkningen blir allt äldre. Men även i mindre tätorter upplever många att Stockholm är oerhört långt borta, för att inte tala om Bryssel.
Ingen pratar om hela Sverige
Men den ”allmänna brist på framtidsutsikter” som Erik Vestin skriver om är ingen naturlag – den handlar om politik. Den statliga Landsbygdskommittén presenterade förra året 75 konkreta förslag på en ny landsbygdspolitik för att utjämna skillnaderna i landet. Men det återstår att se hur mycket som blir verklighet.
Inför valet pratar nästan inga partier om att ”hela Sverige ska leva”. Fokus ligger på breda väljargrupper i storstäder och medelstora städer. Stockholmsdominansen är öronbedövande och resten av landet ligger i medieskugga. Huvudstaden är självklart viktig, men åtta av tio svenskar bor någon annanstans.”

FN-kommitté kritiserar Sveriges hantering av hat och våld mot etniska minoriteter

FN-kommittén CERD (Committee on the Elimination of Racial Discrimination) uttrycker oro över rapporter om ”rasistiska hatbrott mot afrosvenskar, judar, muslimer och romer i Sverige”, skriver SvD och fortsätter citera FN:s slutsatser i rapporten den 11 maj 2018:
”Vi är också bekymrade över rasistiska och extremistiska organisationer i Sverige, och deras offentliga manifestationer och demonstrationer.”
Svenska FN-förbundet har tidigare rapporterat att antalet anmälda hatbrott i Sverige varit totalt 6 415 stycken under 2016. 4 609 av dessa hade främlingsfientliga eller rasistiska motiv. Kommittén är särskild oroad över attacker mot moskéer och mottagningscenter för flyktingar.

Rapporten i sin helhet finns här.

Alva Myrdal (1976): Bindande löfte att inte inleda kärnvapenanfall och inte angripa ett kärnvapenfritt land

Alva Myrdal (1976):
Bindande löfte att inte inleda kärnvapenanfall och inte angripa ett kärnvapenfritt land

Alva Myrdals klassiska verk ”Spelet om nedrustningen” (Rabén & Sjögren 1976) är väl värd att återvända till för att få perspektiv på vår tids upprustning, FN:s roll och kärnvapenkonventionen. Alva Myrdal ger en heltäckande bild av supermakternas spel om nedrustning och olika massförstörelsevapen. Hon lyfter fram två frågor kärnvapenmakterna måste besvara innan en världskonferens om nedrustning kan sammankallas. Frågan är om inte dessa två krav skulle lyfts fram speciellt som ett första steg och förutsättning för förhandlingar om avskaffande av kärnvapen.

"Den första skulle vara ett bindande löfte att icke inleda någon kärnvapenhandling. Det andra skulle vara att icke angripa något kärnvapenfritt land med kärnvapen." (sidan 387)

På sverigesradio.se finns även en intervju med Alva Myrdal från 1976.
Kravet på kärnvapenmakterna att förbinda sig att inte vara den som först använder kärnvapen har en lång tradition från den så kallade Stockholmsappellen 1950.

Starkt stöd för kravet att stoppa hyvling

Den så kallade hyvlingen innebär att en arbetsgivare ger de anställda färre arbetstimmar. Genom hyvling av arbetstid kan arbetsgivaren kringgå turordningsregler och uppsägningstid. Hyvling kan göras plötsligt, utan förvarning och när det sker finns inget trygghetssystem för dig som anställd. Den som tackar nej till att arbeta färre timmar riskerar att bli uppsagd – och kan då bli utan ersättning från a-kassan i upp till 45 dagar. Den som väljer att gå ner i arbetstid får en minskad inkomst och de problem som det innebär.

Handelsanställdas förbund skriver den 3 april 2018 att kravet att stärka LAS och låta anställningsskyddet omfatta även timmarna på kontraktet har ett starkt stöd, både bland Handels medlemmar och bland folk i allmänhet. Det visar Handels rapport om hyvling, som tar upp en av medlemmarnas viktigaste frågor inför valet.
– Många anställda lever idag med en intensiv stress över sin arbetssituation och vad den kan få för konsekvenser för privatlivet. LAS möjliggör detta och det är inte värdigt ett välfärdsland som Sverige, säger Handels ordförande Susanna Gideonsson.
Nio av tio Handelsmedlemmar anser att timmarna på anställningskontraktet bör skyddas i LAS, visar en färsk Novus-undersökning. Dessutom är stödet stort oavsett vilket parti man sympatiserar med. Bland dem som sympatiserar med rödgröna partier anser mellan 91-99 procent att LAS måste stärkas på detta sätt. Bland dem som sympatiserar med borgerliga partier anser mellan 77-97 procent att LAS ska stärkas.
En tidigare Novus-undersökning om svenska folkets inställning visade att två tredjedelar ansåg att anställningar generellt har blivit otryggare i och med AD-domen om hyvling.
Otrygga anställningar i form av visstidsanställningar har nästan tredubblats sedan 1990-talets början. De i handeln som varit fast anställda på heltid hade länge en trygg situation. Men med Arbetsdomstolens dom som gav arbetsgivarna rätt att hyvla timmar och inkomster för alla är även tillvaron för denna grupp numera präglad av otrygghet.
Hyvling rör våra grundläggande värderingar om vad som är rätt och fel. Att känna trygghet är ett fundamentalt mänskligt behov och för anställda handlar det om just tryggheten i anställningen. Hyvling strider mot en allmän rättsuppfattning. Det politiska kravet att stärka LAS och även låta anställningsskyddet omfatta timmarna på kontraktet har ett starkt stöd.
Läs rapporten här.

Hans Blix: USA, Frankrike och USA är inte utsedda till världspoliser

Den mångårige diplomaten Hans Blix kritiserar USA, Frankrike och Storbritannien efter deras anfall mot flera mål i Syrien, enligt SVT-Nyheter den 23 april 2018.
– Världen har inte utsett dessa tre stater till att vara någon sorts världspolis, säger han till Ekot.
– Artikel 51 i FN-stadgan tillåter självförsvar vid en väpnad attack. Men varken USA, Storbritannien eller Frankrike är själva utsatta för ett angrepp, säger Hans Blix i en intervju i Dagens Nyheter.

”Inför regionala skattebaser”

Det förespråkade bl.a Helena Lindahl riksdagsledamot från Västerbotten i samband med diskussionen 2016 om nya regioner och kommunsammanslagningar (i SVT-nyheter).
– Jag tycker att man ska införa regionala skattebaser. Några av de fattigaste kommunerna sitter inne på de rikaste tillgångarna utan att premieras. Åsele och Dorotea har till exempel vattenkraft och borde få tillbaka en slant för att utveckla sina områden, säger Lindahl som har svårt att dölja sitt missnöje.
– Det är ett akut problem att glesbygden avfolkas. Kommunsammanslagningar skulle inte hjälpa den rådande situationen i våra områden och jag tycker även att staten har svikit.
Centerpartiet föreslår att pengar som kommer från fastighetsskatten på industrifastigheter och elproduktionsenheter ska tillfalla de regioner där den betalas in.

Lotta Gröning: Låt kommuner behålla delar av vinsten från naturtillgångar

I en krönika i Expressen den 24 april föreslår dagens system med skatteutjämning mellan kommuner avskaffas och ersätts med att kommunerna får del av vinsten från naturtillgångar.
– Mitt förslag är att vi skippar dessa centralistiska utjämningsbidrag som bara skapar nya klyftor i landet. För landsbygden borde det vara en befrielse att slippa kallas bidragsberoende.
– I stället bör ett system liknande Norge införas där kommuner som hyser naturtillgångar får behålla en del av vinsten. Vi har ett lysande exempel i Skellefteå som lyckades genom idogt hårt och strategiskt arbete få behålla en del av sina kraftverk. Skellefteå kraft är ett kommunägt bolag som genom sin aktieutdelning levererar 220 miljoner varje år till kommunala verksamheter. Andra kommuner med stora naturtillgångar såsom Jokkmokk och Arjeplog, men som blivit beroende av statliga bidrag, har svårt att upprätthålla den kommunala servicen. Statsbidrag som de nu är utformade bör genast avskaffas, skriver Lotta Gröning i Expressen.

Lärorikt material II: Värnpliktiga, repövningar och landets försvar (1978)

Värnplikten och landets försvar
På 1970-talet fanns en stark rörelse för bättre villkor för de värnpliktiga på landets regementen. Det avspeglades i krav som nattpermission och högre utryckningsbidrag efter muck. Kraven ingick i de program som antogs av valda ombud på de s.k. Värnpliktsriksdagarna. Den värnpliktsfackliga rörelsen var i grunden positivt inställd till ett starkt svenskt försvar.

I skriften ”Värnpliktigas villkor vid repövningar” (Folk och försvars skriftserie Försvar i nutid nr 6 1978) berättar författarna (Willy Granath och Thomas Lindh) om erfarenheter från repövningar, om värnpliktigas villkor och försvarspolitik. De skriver bland annat så här för fyrtio år sedan.

"Vi var båda på olika sätt fackligt aktiva under vår grundutbildning. Under senare år har villkoren för de värnpliktiga under såväl grundutbildning som repetitionsutbildning alltmer blivit en folklig angelägenhet. Stora framsteg har också kunnat noteras. Den nittioprocentiga ersättningen under repetitionsövningar är kanske den reform som värdesätts högst. Under grundutbildningen kan man peka på några förbättringar som uppnåtts: ständig nattpermission, tusen kronor i utryckningsbidrag, resor för högst 10 kronor mm.
Den bistra verklighet som kringgärdade övningarna - särskilt hoten mot det redan utsatta Norrbotten och även liknande problem i Bergslagen - satte sin prägel på samtalsämnena dessa veckor. De ökade försörjningssvårigheterna i dessa landsändar var verkliga förutsättningar för övningarna. Men befolkningens samlade möjligheter att försvara dessa delar av landet ägnades liten uppmärksamhet. I våra respektive berättelser har vi strävat efter att belysa även sådana delar av det totala försvaret i dessa bygder som hade aktualitet under övningarna.
...
Det är vår erfarenhet att försvar måste övas, att det inte sköter sig själv. Därför är det med oro som man får konstatera att repetitionsövningarna skurits ner under senare år. Regelbundna krigsförbandsövningar är nog ytterst värdefulla för att hålla en hög försvarsberedskap."