Författare: Thomas

Krav på skattereform -”Sluta betrakta norra Sverige som statens förråd!”

I Sverige går all beskattning av vattenkraften rakt in i statskassan. I Norge får de kommuner som levererar vattenkraft behålla mer av de värden som genereras, medan svenska vattenkraftskommuner som Jokkmokk, Sollefteå och Ragunda är några av landets fattigaste. Dags för en rättvis politik, skriver Håkan Larsson, regionpolitiker (C) i ett debattinlägg i Dagens Samhälle den 1 februari.

Sedan 1999 arbetar Föreningen Sveriges vattenkraftskommuner och regioner (FSV) för att en rättmätig del av vattenkraftens värden ska få stanna lokalt och regionalt och medverka till utveckling och tillväxt. Håkan Larsson kräver att en kommunalisering eller regionalisering av fastighetsskatten på vattenkraftsanläggningar ingår i den skattereform som förutskickades i Januariavtalet mellan S, MP, C och L. Över 90 procent av landets vattenkraft produceras i de sju skogslänen, kraft som har haft avgörande betydelse för landets utveckling. Artikelförfattaren fortsätter.
– Kontrasten till vårt grannland Norge är i det närmaste total. Att de kommuner och fylken som levererar vattenkraft ska få behålla en del av de värden som genereras är en självklarhet hos grannarna i väster. Vattenkraftsmedlen är, tillsammans med geografiskt differentierade arbetsgivaravgifter, det viktigaste redskapet i den norska distriktspolitiken för att ta hela landet i bruk är en självklarhet. Närmare sex miljarder norska kronor stannar lokalt och medverkar till utveckling. Även små glesbygdskommuner kan tack vare dessa medel exempelvis investera i skola, vård och omsorg på ett sätt man hittills bara har kunnat drömma om på svensk sida av Kölen.
– I Sverige stannar endast ungefär 110 miljoner kronor kvar i så kallade bygdemedel. Landets största vattenkraftskommuner Jokkmokk, Sollefteå och Ragunda hör till landets fattigaste med högst kommunalskatt. Detta är närmast absurt. Skulle kommunerna tillhört Norge hade de kunnat investera och utvecklas på ett helt annat sätt än i dag. De hade kunnat bli attraktiva inflyttningskommuner. Förutsättningarna finns med en mer rättvis politik.
– Det är dags för centralmakten att sluta att betrakta norra Sverige som en förrådskammare där man kan hämta billiga råvaror. Ett första steg bör vara att låta regionerna behålla en del av vattenkraftens värden. Även en del av de värden som vindkraften, skogen och mineralerna skapar bör i framtiden få stanna lokal och regionalt. Landets rika naturresurser kan och bör medverka till utveckling i hela landet i stället för till centralisering och koncentration till storstadsområdena i södra delen av landet.
– Låt den kommande ”omfattande” skattereformen äntligen ge rättvisa förutsättningar för alla delar av landet som kan överbrygga den hotande regionala klyvningen. Det är dags för verkstad!

”Satsa på Inlandsbanan” – debattinlägg från företrädare för kommuner och näringsliv (Dagens Industri)

Ett tjugotal företrädare för näringsliv och kommuner uppmanar till satsning på Inlandsbanan i ett debattinlägg i Dagens Industri (den 9 januari 2019). Trafikverket har nyligen påbörjat en analys av en storskalig uppgradering av Inlandsbanan mellan Kristinehamn och Gällivare. Debattörerna skriver att: ”Inlandsbanans uppgradering är ett kostnadseffektivt sätt att möta behovet av störningsfria transporter till och från industrin i Sveriges norra halva. Med mycket små medel skapas därmed en godskorridor i inlandet som både är fossilfri och som blir i det närmaste okänslig för störningar. Föga förvånande visar den samhällsekonomiska analysen att detta projekt är klart lönsamt.” Järnvägsdebatten har länge dominerats av satsningar på höghastighetståg mellan storstäderna i södra Sverige med kostnader över 200 miljarder kronor. Det är hög tid att infrastruktursatsningar i hela landet diskuteras. Bland undertecknarna finns vd:ar för Inlandsbanan, Holmen skog, Mellanskog, Norrskog, Sveaskog och Skogsindustrierna  och företrädare för tolv kommuner utmed Inlandsbanan.

”Ny fart på utflyttningen – främst från glesbygd” – Dagens Samhälle

I Dagens Samhälle (nr 45 2018) konstateras att 75 av Sveriges kommuner tappat innevånare mellan 2017 och 2018. Det är en kraftig ökning från 2016 då 28 kommuner förlorade innevånare. Mellan 2012  och 2016 minskade antal kommuner med sjunkande befolkning. Den trenden bröts 2017. En förklaring är att nyanlända väljer att flytta till de större städerna. Dorotea stod för den största andelen minskande befolkning (-2,7 procent).
– Grundtipset är en långsamt fortgående urbanisering, säger docenten i kulturgeografi vid Uppsala universitet Jan Almcoff. Han framhåller samtidigt att kommunsammanslagningar inte är en lösning på problemen med åldrande befolkning och negativ befolkningstillväxt.
Man kan lägga till att denna slutsats är korrekt om den nuvarande regionalpolitiken fortsätter. Det krävs en omläggning av den ekonomiska politiken för att få en större balans mellan land och stad.

Växande intresse för samarbete på Nordkalotten

Årets Nordkalottenkonferens hölls i Tromsö 23-25 augusti 2018. Henrik Wilén, som är förbundssekreterare i Föreningarna Nordens Förbund, sammanfattar resultaten i Nordisk Tidskrift nr 3 2018. Han uppmärksammar bl.a. det finsk-norska intresset att utreda mellan Kirkenäs och Rovaniemi.
”Timo Lohi, utvecklingschef på region Nord-Lappland, redogjorde för Finlands ambition att bli en arktisk knutpunkt. Planeringen inleddes 2005 och 2017 kom Norge med i processen. Järnväg från Rovaniemi till Kirkenes är det mest realistiska alternativet (och billigare än till Tromsö). Bansträckningen sammanbinder via Rail Baltica Nordkalotten med EU. När norra farleden småningom öppnas till följd av att isen smälter, möjliggör det kinesisk export via Ishavet och med tågförbindelsen kan godset transporteras till Hamburg som är huvudknutpunkt för Kinas export till Europa. Den nya förbindelsen skulle vara 5-8 dygn kortare än den traditionella transportfarleden via Suezkanalen. Enligt beräkningar kräver lönsamheten 5-6 lastade tåg per dygn. En norsk-finsk utredning av projektet presenteras i slutet av 2018.”

Henrik Wilén sammanfattar resultaten från årets Nordkalottenkonferens så här. ”I den resolution som antogs framhölls att Nordkalottkonferensen uppmanar regeringarna i Finland, Norge och Sverige att göra Nordkalotten till Nordens bäst integrerade region. Det är först när vi kan se över nationsgränserna och ta i användning vår gemensamma potential och avskaffa de hinder som idag bromsar utvecklingen som regionen i norr kan fungera som spjutspets för det nya gränslösa Norden. Konferensen uppmanade regeringarna att göra följande prioriteringar:
1) Stärk kommunikationen med satsningar bland annat på digitala lösningar, fast järnväg och landsvägar.
2) Nordkalotten bör marknadsföras gemensamt för att nå ut till internationella målgrupper.​”

”Rätt politik kan ‘påfolka’ landsbygden” – Dagens Samhälle mars 2018

”Rätt politik kan ‘påfolka’ landsbygden” – Dagens Samhälle mars 2018

Tre talespersoner för Feministiskt initiativ skrev ett debattinlägg i den gångna valrörelsen i Dagens Samhälle den 20 mars 2018. Författarna formulerar en plattform för utveckling av landsbygden som förtjänar att uppmärksammas mer än den tystnad som kom att råda om den regionala obalansen i valrörelsen. Författarna vill verka för:
• En självförsörjningsgrad av livsmedel på 80 procent
• Ett skarpare skatteutjämningssystem
• Att alla statliga myndigheter ska verka för hela landet och ha ett tydligt uppdrag att  utmana och synliggöra urban norm
• Ett förenklat skattesystem och minskade trösklar till sjuk- och arbetslöshetsförsäkringar för småföretag
• Geografiskt differentierade arbetsgivaravgifter
• Avskrivning av studielån i glesbygd även för gymnasieutbildningar till bristyrken som elektriker, byggnadsarbetare, maskinförare och undersköterskor
• God journalistik i hela landet

”Misslyckad landsbygdspolitik bakom S kräftgång” – i landstings- och kommunalvalen

Socialdemokraterna har gått tillbaka rejält i landstings- och kommunalvalen. ”Blå revolution i landstingen” skriver Dagens samhälle den 27 september. Mer än hälften av landstingen får någon form av Alliansstyre, ibland med regionala sjukvårdspartier som i Norrbotten och Dalarna. Tillbakagången i Norrland är mycket tydlig.
”Redan under förra valet trodde vi att vår tillbakagång berodde på landsbygdspolitiken och vi tror att vår analys pekar på samma sak den här gången”, säger Anders Lundkvist, ett av Piteås socialdemokratiska kommunalråd till SVT Nyheter den 11 september.
I riksdagsvalet fick Socialdemokraterna cirka 28%. I Stockholm, Göteborg och Malmö och flera andra större städer var tillbakagången marginell och i t..ex. Stockholm ökade stödet. Däremot är tillbakagången mycket stor utanför storstadsområdena, särskilt i landstings- och kommunalvalen. Nedgångarna på 10% och mer är inte ovanligt. Att sjukvården varit en viktig avgörande regional fråga förstår man när sjukvårdspartierna i Norrbotten blev största parti och liknande partier haft stora framgångar i andra landsting.

Menar statsägda ryska media att högerextrem flyktingpolitik är räddningen för Sverige?

Flyktingfrågan uppmärksammas även i utländska media. När ryska statsägda RT (tidigare Russia Today) skriver om Sverige handlar det oftast om ”fientliga stämningar” mot​ invandrare. RT kommenterade bilbränderna i augusti på ett sätt som endast kan tolkas som ett frontalangrepp på Sveriges regering till förmån för Sverigedemokraternas syn på invandrare. ​I valrörelsens slutskede påstår RT ut att ”Anti-immigration sentiment grips Sweden​”. I ett videoinslag låter man journalisten Ingrid Carlqvist representera de ”anti-immigrationsstämningarna”. Enligt Wikipedia befinner sig journalisten Carlqvist mycket långt ut på den högerextrema kanten. Socialdemokraterna pekas ut som ansvariga för det kaos som RT menar präglar Sverige till följd av immigrationen och Sverigedemokraterna (och högerextrema grupper) tycks vara räddningen för Sverige. Vilket syfte har RT med denna typ av ”journalistik”? Titta på videoreportaget och döm själv.

Förstatligande för ökad privatisering av skolväsende och sjukvård?

Förstatligande av skolan är en paroll i valrörelsen från Liberaler och även Vänsterpartiet. Liberalernas ledare Björklund menar att kommunerna inte är kompetenta att sköta skolfrågor. Frågan är dock vad förslaget egentligen innebär.
Liberalernas tidigare motioner i frågan innehåller inga som helst förtydliganden eller konkreta exempel på vad ett förstatligande skulle leda till. I valrörelsen framstår det som tämligen tom plakatpolitik. Lärarnas Riksförbund har tidigare ställt frågan varför Liberalerna och övriga partier i Alliansen säger nej till Skolkommissionens förslag, som innebär en ökad statlig styrning. Skolväsendet har under lång tid styrts av såväl stat som kommun, även innan den s.k. kommunaliseringen för snart trettio år sedan. I Finland, som Liberalerna tidigare hyllade, är skolorna kommunala. ​

En befogad fråga är om förstatligandet även ska omfatta de privatägda skolorna. Varför ska de s.k. friskolorna undantas en ökad statlig styrning eller förstatligande? Samtliga argument som anförs för ett förstatligande av de kommunala skolorna även gäller de privatägda. Hur förstatligande och privatisering av skolväsendet ska kunna kombineras har Liberalerna inte förklarat. En möjlighet är att förstatligandet skulle kunna användas till att tvinga motsträviga kommuner att ytterligare privatisera skolväsendet.

En liknande fråga är förstatligande av sjukvården, ett krav som Kristdemokraterna går fram med i årets valrörelse. Det innebär i praktiken att landstingen avskaffas och en gigantisk centralisering av makt, betydligt mer omfattande än alla tidigare förslag om nya regioner. En relevant fråga är dessutom om förstatligandet även ska omfatta de privata vårdgivarna. Argumenten som Kristdemokraterna anför för att förstatliga sjukvården gäller i lika hög grad de privata vårdgivarna. Följden av ett förstatligande av sjukvården blir att det demokratiska inflytandet försvagas radikalt. Möjligheten till folkligt inflytande via landstingsvalen försvinner. En Alliansregering skulle tämligen enkelt kunna fatta beslut om utförsäljning av sjukhus och att driva på privatiseringen i nationell skala utan att behöva ta hänsyn till folkvalda församlingar i landstingen och kommuner. Kristdemokraterna, som tidigare i regeringsställning och i landstingen aktivt verkat för privatisering av vården, har inte lagt korten på bordet om hur förstatligande och privatiseringar hänger samman.