Kategori: Alliansfrihet

Fysikern och kosmologen Max Tegmark utvecklade sina intressanta synpunkter på vetenskapens och teknikens roll i samhället i sitt Sommarprogram den 1 augusti. Hans kommentarer om FN-resolutionen om förbud mot kärnvapen och den växande krigspropagandan i USA är tänkvärda. Programmet i sin helhet finns här.

Svensk press har med få undantag valt att inte rapportera från BRICS-ländernas mötesforum i Johannesburg i slutet av juli. Värdnationen Sydafrika lyfte särskilt fram den fjärde industriella revolutionens betydelse för utvecklingsländerna, speciellt det regionala ekonomiska samarbetet i södra Afrika (SADC) och Indian Ocean Rim Association (IORA). Det officiella temat för det 10:e BRICS-mötet var: “BRICS in Africa: Collaboration for Inclusive Growth and Shared Prosperity in the 4th Industrial Revolution”. Andra prioriterade satsningar var inrättandet av ett forum för genus- och kvinnofrågor, en arbetsgrupp för bevarande av freden och ett forskningscentrum om vaccinationer​.

Förutom toppmötet mellan president Cyril Ramaphosa från Sydafrika, president Xi från Kina, president Temer från Brasilien, president Putin från Ryssland och premiärminister Modi från Indien hölls ett hundratal konferenser på olika nivåer och områden. Dessutom deltog ledare och observatörer från andra länder i initiativet BRICS Plus för att utvidga samarbetet: Angola, Argentina, Botswana, Demokratiska republiken Kongo, Egypten, Gabon, Lesotho, Madagaskar, Malawi, Mocambique, Namibia, Rwanda, Senegal, Seychellerna, Tanzania, Togo, Turkiet, Uganda, Zambia, Zimbabwe och Jamaica samt regionala organisationer från Afrika.

Mer information finns på BRICS-mötets och SARDC:s webbplatser samt president Xis tal om BRICS Plus.

Sveriges Radios korrespondent Johan-Mathias Sommarström har rest runt i regeringskontrollerade delar av Syrien och konstaterar enligt SR:s webbsida att förstörelsen är enorm men att det finns en stor vilja till återuppbyggnad.

I ”Godmorgon Sverige” den 1 juli skildrar Sommarström livet i Yarmuk i Damaskus, Ghouta, Douma och Homs efter befrielsen från rebellgrupperna IS, al-Nusra fronten och Jaish al-Islam​. Filen med hela programmet kan laddas ner här. Det cirka tio minuter långa reportaget börjar 59:00 minuter in i programmet Godmorgon Sverige den 1 juli.

Lyssna även på andra reportage från Syrien av Johan-Mathias Sommarström som t.ex. ”Dödgrävare i Yarmuk: Jag såg IS döda och tortera människor” den 30 juni och ”Vardag i krigets Damaskus” den 28 juni.

I en artikel på SvD Debatt den 20 juni argumenterar 14 svenska och finska säkerhetspolitiska debattörer för att Sverige och Finland bör bli medlemmar av Nato.  I en replik skriver Hans Blix (före detta utrikesminister), Rolf Ekéus (före detta ambassadör Washington), Sven Hirdman (före detta ambassadör Moskva), Ulf Hjertonsson (före detta ambassadör Helsingfors) och Krister Kumlin (före detta ambassadör Tokyo) dessa tänkvärda rader.

”Sverige och Finland måste agera utifrån sin geografiska belägenhet mellan stormakterna, och i medvetenhet om dagens oklara och riskabla geopolitiska situation efter förmåga söka bidra till att lindra de spänningar som uppstått. Militärpolitiska motsättningar har byggts upp mellan USA och Ryssland och ännu allvarligare militära och geopolitiska motsättningar råder mellan USA och Kina. I Mellersta Östern kan de starka regionalpolitiska spänningarna och USA:s agerande ge långtgående följder även för Europa. Den så kallade transatlantiska länken mellan Europa och USA håller på att försvagas och kompliceras genom att president Trump driver USA att agera mer som oförutsebar ensamseglare än allierad. Samtidigt måste vi vara medvetna om att Donald Trump som USA:s president vid sidan av Natos råd har den övergripande kontrollen som direkt ordergivare till Natos operative befälhavare, SACEUR, alltid en amerikansk general. Med ett svenskt medlemskap i Nato skulle de svenska stridskrafterna och hela vår försvarsordning i en krigssituation vara direkt underställda amerikanskt befäl. Därtill blir Sverige som ansluten till kärnvapenalliansen i en konflikt ett potentiellt mål för ett ryskt kärnvapenangrepp enligt den ryska kärnvapendoktrinen.
Att Sverige och Finland i detta läge skulle ansluta sig till militäralliansen Nato som traditionellt är riktad mot Ryssland vore att öka, inte att minska, spänningarna i vår del av världen. Bland annat skulle landgränsen mellan Nato och Ryssland i ett svep ökas med hundratals kilometer, med ty åtföljande konfliktskapande problem om gränsförsvaret.
Sverige och Finland har genom sin säkerhetspolitik grundad på militär alliansfrihet under hela efterkrigstiden kunnat bidra till lugnare förhållanden i Nordeuropa än annars skulle ha varit fallet. Låt oss tillsammans med våra nordiska grannländer fortsätta med en sådan politik, vilken också har starkt stöd i våra befolkningar – i Sverige sedan Karl Johans tid.”

Alva Myrdal (1976):
Bindande löfte att inte inleda kärnvapenanfall och inte angripa ett kärnvapenfritt land

Alva Myrdals klassiska verk ”Spelet om nedrustningen” (Rabén & Sjögren 1976) är väl värd att återvända till för att få perspektiv på vår tids upprustning, FN:s roll och kärnvapenkonventionen. Alva Myrdal ger en heltäckande bild av supermakternas spel om nedrustning och olika massförstörelsevapen. Hon lyfter fram två frågor kärnvapenmakterna måste besvara innan en världskonferens om nedrustning kan sammankallas. Frågan är om inte dessa två krav skulle lyfts fram speciellt som ett första steg och förutsättning för förhandlingar om avskaffande av kärnvapen.

"Den första skulle vara ett bindande löfte att icke inleda någon kärnvapenhandling. Det andra skulle vara att icke angripa något kärnvapenfritt land med kärnvapen." (sidan 387)

På sverigesradio.se finns även en intervju med Alva Myrdal från 1976.
Kravet på kärnvapenmakterna att förbinda sig att inte vara den som först använder kärnvapen har en lång tradition från den så kallade Stockholmsappellen 1950.

Hans Blix: USA, Frankrike och USA är inte utsedda till världspoliser

Den mångårige diplomaten Hans Blix kritiserar USA, Frankrike och Storbritannien efter deras anfall mot flera mål i Syrien, enligt SVT-Nyheter den 23 april 2018.
– Världen har inte utsett dessa tre stater till att vara någon sorts världspolis, säger han till Ekot.
– Artikel 51 i FN-stadgan tillåter självförsvar vid en väpnad attack. Men varken USA, Storbritannien eller Frankrike är själva utsatta för ett angrepp, säger Hans Blix i en intervju i Dagens Nyheter.

Material om alliansfrihet och fredspolitik

           

Boken ”Bevara alliansfriheten – nej till Natomedlemskap” (Celanders förlag) finns för nedladdning utan kostnad på denna länk. På webbsajten Bevara alliansfriheten finns även annat intressant material, bl.a. boken Försvaret främst (Celanders förlag).

I ”Sverige i stormaktspolitikens mitt” (Hjalmarssons förlag 2017) ger Sven Hirdman sin syn på svensk utrikespolitik. Ett längre utdrag finns publicerat på webbsajten Bevara alliansfriheten (med förlagets tillstånd).

 

En historisk bakgrund till svensk utrikespolitik finns i Ove Brings ”Kvinnor och kungar – om krig och fred” (Atlantis förlag).

”Lagen mot krig – om FN-stadgans våldsförbud och aggressionskrigen” (Celanders förlag) med förord av Thage G. Pettersson finns för nedladdning här.

Den 28 april höll FIB-juristen Erik Göthe ett tal om bombangreppet på Syrien från USA, Frankrike och Storbritannien på ett opinionsmöte på Sergels torg i Stockholm.

Sven Hirdman är en av få debattörer som kritiserat Sveriges roll i det internationella spelet efter den förgiftade tidigare dubbelagenten och hans dotter i Salisbury i Storbritannien. I en debattartikel i Svenska Dagbladet den 5 april 2018 menar Hirdman att ”Sverige bidrar till en mycket farlig situation”.

 

FN:s konvention om förbud mot kärnvapen och Stockholmsappellen
Den 7 juli 2017 antog FN:s generalförsamling en konvention om förbud mot kärnvapen. Här finns avtalstexten. Kampanjen för ett kärnvapenförbud drivs bl.a. av ICAN (International campaign to abolish nuclear weapons) och i Sverige av Svenska Läkare mot kärnvapen.

Stockholmsappellen
Från Wikipedia: ”Stockholmsappellen lanserades den 19 mars 1950 på en konferens i Stockholm av fredsorganisationen Världsfredsrådet, och uppmanade till nedrustning och ett totalförbud för kärnvapen. ”Vi kräver ovillkorligt förbud mot atomvapnet, som är ett vapen för terror och för massutrotning av människor”, fastslås i appellens inledning. Appellen tillkom på initiativ av Världsfredsrådets dåvarande ordförande, den franske kärnfysikern och Nobelpristagaren Frédéric Joliot-Curie.” 

Stockholmsappellen mot atomvapen 1950 lyder i sin helhet.
”Vi kräver ovillkorligt förbud mot atomvapnet, som är ett vapen för terror och för massutrotning av människor. Vi kräver upprättande av en sträng internationell kontroll för att säkra detta förbuds efterlevnad. Vi anser att den regering som först använder atomvapnet mot vilket land det än må vara, skulle begå ett brott mot mänskligheten och måste behandlas som krigsförbrytare. Vi uppmanar alla människor av god vilja i hela världen att underteckna denna appell.”

”Kärnvapenmakterna ska förbinda sig att inte vara först att använda kärnvapen”
Appellen lyfter fram ett krav som under senare tid kommit något i skymundan, nämligen att kärnvapenmakterna ska förbinda sig att inte vara först att använda kärnvapen. Appellen samlade ett stort antal människor världen över. Några av dåtidens namnkunniga personer som undertecknade uppropet nämns i Wikipedia: Paul Robeson, Pablo Picasso, Leopold Infeld, Alexander Fadejev, Jorge Amando, Anna Seghers, Arnold Zweig, Louis Aragon, Pierre Benoit, Marcel Carné, Marc Chagall, Maurice Chevalier, Jacques Chirac, Frank Marshall Davis, W. E. B. Du Bois, James Gareth Endicott, Ilya Ehrenburg, Lionel Jospin, Robert Lamoureux, Thomas Mann, Yves Montand, Pablo Neruda, Gérard Philipe, Jacques Prévert, Pierre Renoir, Armand Salacrou, Dmitri Shostakovich, Simone Signoret, Michel Simon, Henri Wallon.