Här presenteras aktuellt och historiskt material om försvarspolitik.
”Sverige bör arbeta för att hålla tillbaka krigsrisken” (Aktuellt i Politiken 9 januari 2024)
En oöverträffad förmåga att hacka vem som helst i världen (SR Konflikt 18 jan 2020).
”Försvaret främst” – en bok om Sveriges försvar
”Försvar för frihet och fred” – försvarsdebatt 1980
Värnpliktiga, repövningar och landets försvar – 1978
De senaste inläggen
—————————————————————————————————————-
– En oöverträffad förmåga att hacka vem som helst i världen (SR Konflikt 18 jan 2020)
Tillbaka till sidans början.
”Försvaret främst” – en bok om Sveriges försvar
På webbsajten Bevara alliansfriheten finns intressant material om säkerhets- och försvarspolitik, bl.a. boken Försvaret främst (Celanders förlag).
Tillbaka till sidans början.
Lärorikt material (1): ”Försvar för frihet och fred” – försvarsdebatt 1980
Svensk försvarsberedskap har undergrävts under de senaste decennierna. En avgörande vändpunkt var avvecklingen av den allmänna värnplikten. Det är lärorikt att jämföra dagens debatt om försvarspolitiken med den för cirka fyrtio år sedan. Antologin ”Försvar för frihet och fred” gavs ut 1980 i samverkan med organisationen Folk och försvar på Ordfronts förlag. Redaktörerna skriver att det finns ett stort behov av en allsidig och fri försvarsdebatt eftersom media domineras av röster som kräver en ensidig svensk nedrustning eller sänkt försvarsberedskap.
"Opinionsbildningen i ledande massmedia har dock under senare år ofta ensidigt dominerats av en åsiktsriktning, där de som argumenterat för en drastisk nedskärning av försvarsberedskapen och en omläggning av säkerhetspolitiken ofta angett tonen och personer av en annan åsikt haft svårt att komma till tals i den offentliga debatten."
Redaktionskommittén för antologin (Catherine Beckman, Gustaf Eriksson, Thomas Lindh och Christer Lundgren) lyfter fram följande punkter i debatten om försvars- och säkerhetspolitiken.
- Sveriges alliansfrihet i fred och neutralitet i krig - De internationella nedrustningssträvandena - Samarbetet och stabilitet i Norden - Ett allsidigt och starkt totalförsvar - Ett folkligt förankrat försvar byggt på allmän värnplikt
Antologin innehåller tjugotvå bidrag. Författarna och titlarna på bidragen finns nedan. Antologin från 1980 är intressant läsning med tanke på den urholkning av totalförsvaret och försvarsberedskapen som skulle komma, något som redaktörerna varnade för.
Gunnar Nilsson (ordförande för Landsorganisationen, LO): Den svenske arbetaren anser sig ha ett land att försvara Börje Lindkvist (generalsekreterare för Centralförbundet Folk och försvar): Försvaret och det folkliga engagemanget Nancy Eriksson (riksdagsledamot): Smör eller kanoner Elisabeth Mattisson (landstingsråd): Alternativ produktion och försvarsindustrin De värnpliktiga gör sin röst hörd: utdrag ur program och krav från värnpliktskonferenser Lennart Ljung (överbefälhavare): Vägen till avspänning är lång Gunnar Gustafsson (generaldirektör för Civilförsvarsstyrelsen): Civilt försvar - trovärdighet och aktuella frågor Marit Paulsen (författare): Om det trots allt skulle hända ... ? Bertil Johansson och Lars O Nordmark (riksdagsledamot, chef för Arméstabens trängavdelning): Decentraliserat försvar Berit Frändås (Socialdemokratiska kvinnoförbundet): Låt kvinnorna delta i försvaret om de själva vill! Åsa Moberg (författare): Säg ja till kvinnlig värnplikt! Christine Barke (Rikslottachef): De frivilliga försvarsorganisationerna Lena Ewert-Brattberg (filmare): Har kvinnorörelsen något ansvar för landets oberoende (debatt med Maj Britt Theorin och Wilhelm Agrell) Karin Söder (socialminister): Nedrustning och försvar - två sidor av samma sak Ola Ullsten (utrikesminister): Avspänningen måste räddas Olof Palme (partiordförande för SAP): Fred och överlevnad Allan Hernelius (riksdagsledamot): Vi har undervärderat farorna Åke Landqvist (direktör i Föreningen Norden): Hot mot Norden? Inga Thorsson (statssekreterare): FN:s insatser för nedrustning måste stärkas Henry Peter Matthis (författare): Försvar för fred och kultur Ove Bring (folkrättsexpert, utrikesdepartementet): Indokina och folkrätten idag Rolf Andersson och Tom Necander (FIB-juristerna): "Varje angrepp ska mötas med vapen"
Tillbaka till sidans början.
Lärorikt material (2): Värnpliktiga, repövningar och landets försvar – 1978
På 1970-talet fanns en stark rörelse för bättre villkor för de värnpliktiga på landets regementen. Det avspeglades i krav som nattpermission och högre utryckningsbidrag efter muck. Kraven ingick i de program som antogs av valda ombud på de s.k. Värnpliktsriksdagarna. Den värnpliktsfackliga rörelsen var i grunden positivt inställd till ett starkt svenskt försvar.
I skriften ”Värnpliktigas villkor vid repövningar” (Folk och Försvars skriftserie Försvar i nutid nr 6 1978) berättar författarna (Willy Granath och Thomas Lindh) om erfarenheter från repövningar, om värnpliktigas villkor och försvarspolitik. De skriver bland annat så här, för fyrtio år sedan.
"Vi var båda på olika sätt fackligt aktiva under vår grundutbildning. Under senare år har villkoren för de värnpliktiga under såväl grundutbildning som repetitionsutbildning alltmer blivit en folklig angelägenhet. Stora framsteg har också kunnat noteras. Den nittioprocentiga ersättningen under repetitionsövningar är kanske den reform som värdesätts högst. Under grundutbildningen kan man peka på några förbättringar som uppnåtts: ständig nattpermission, tusen kronor i utryckningsbidrag, resor för högst 10 kronor mm. Den bistra verklighet som kringgärdade övningarna - särskilt hoten mot det redan utsatta Norrbotten och även liknande problem i Bergslagen - satte sin prägel på samtalsämnena dessa veckor. De ökade försörjningssvårigheterna i dessa landsändar var verkliga förutsättningar för övningarna. Men befolkningens samlade möjligheter att försvara dessa delar av landet ägnades liten uppmärksamhet. I våra respektive berättelser har vi strävat efter att belysa även sådana delar av det totala försvaret i dessa bygder som hade aktualitet under övningarna. ... Det är vår erfarenhet att försvar måste övas, att det inte sköter sig själv. Därför är det med oro som man får konstatera att repetitionsövningarna skurits ner under senare år. Regelbundna krigsförbandsövningar är nog ytterst värdefulla för att hålla en hög försvarsberedskap."
Tillbaka till sidans början.