Bryt den regionala obalansen – allsidig utveckling av landet

Här publiceras aktuellt material om regionalpolitik.

Januari 2024
”Ingen naturlag att små orter ska tyna bort” Aftonbladet 8 januari 2024 och debattartikel i Dagens Nyheter från fyra kommunstyrelseordföranden i Norrland.
December 2022
Kan en tvåkammarriksdag bryta den regionala obalansen – ett samtal med Po Tidholm i Dagens Arena.
Maj 2019
Västmanlandsteatern väljer angelägna regionala ämnen – ”Den stora branden” och ”Florrie”
April 2019
”Nu är det dags för glesbygden” – Socialdemokraterna i Västerbotten
Februari 2019
Krav på skattereform -”Sluta betrakta norra Sverige som statens förråd!” (Dagens Samhälle)
Januari 2019
”Glesbygden betalar lyxavdrag i Danderyd” – Arbetet
”Satsa på Inlandsbanan” – debattinlägg från företrädare för kommuner och näringsliv (Dagens Industri)
December 2018
”Ska Trafikverket släcka lyset på landsbygden?” – Dagens Samhälle
”Rätt politik kan ’påfolka’ landsbygden” – Dagens Samhälle
”Ny fart på utflyttningen – främst från glesbygd” – Dagens Samhälle
September 2018
”Misslyckad landsbygdspolitik bakom S kräftgång” – i landstings- och kommunalvalen
Augusti 2018
”Nog nu – landsbygden får inte dräneras mer”
Juni 2018
”Stockholmsdominansen är öronbedövande och resten av landet ligger i medieskugga” – viss klarsyn på Aftonbladets ledarsida
Maj 2018
Fyra böcker om den regionala obalansen
Lokalsamtal med Po Tidholm om regionalpolitik inför valet 2018
Lotta Gröning: Låt kommunerna få del av vinsten från naturtillgångar
”Inför regionala skattebaser”
Riksorganisationen Hela Sverige ska leva

De senaste inläggen

——————————————————————————————————————–

Fyra böcker om den regionala obalansen

Arne Mullers två böcker ”Stockholm, städerna och resten” och ”Norrlandsparadoxen” (förlaget Ord&Visor) innehåller värdefull information om den regionala obalansen.

I ”Läget i landet – 89 tankar om periferier, politik och varför landsbygdsfrågan är viktigare än du tror ” (Teg publishing 2016) presenterar Po Tidholm intressanta reflektioner och även förslag på åtgärder för att bryta den regionala obalansen i landet. Den lilla skriften har även blivit utgångspunkt för serien lokalsamtal som förlaget Teg och Folkets hus arrangerar inför valet 2018. Tidholm gav tidigare ut boken ”Norrland” på samma förlag.

Tidholm tecknar en bakgrund till den accelererande regionala obalansen. En viktig faktor är EU-medlemskapet, en andra är regionalpolitikens förvandling och en tredje är ”marknadiseringen” av  offentliga samhällstjänster.

"Den 1 januari 1995 avhände vi oss många av de verktyg vi hade för att bedriva den typ av politik vi tidigare ägnat oss åt. Det blev helt enkelt, eftersom Sverige anslöt sig till den inre marknaden, mer eller mindre olagligt att själva stimulera den egna regionala ekonomin och de inhemska företagen. Sverige gick från att ha en neutralitetspolitik i vilken det ingick att vi skulle vara självförsörjande på livsmedel till att vara en betydligt större marknad med mycket stora skillnader i produktionskapacitet och förutsättningar. Idag är Sverige ett av de länder i Europa som har sämst beredskap."(sidan 31)

Den andra faktorn är ”regionaliseringen” av regionalpolitiken – att den statliga regionalpolitiken i praktiken upphört att existera.

"Från att ha varit en statlig, centralt formulerad politik som var tänkt att utjämna strukturella ojämlikheter kom den istället att bli regionaliserad. 
... 
Man ålade varje region i Sverige, varje kommun, att själva skapa sin egen tillväxt. Staten tog sin hand från den regionala och lokala utvecklingen och sa att hädanefter får ni klara er själva. Här föddes konkurrenspolitiken." (sidan 22)

Tidholm konstaterar att ”mellan 1995 och 2015 förlorade landsbygdskommuner ungefär 30 000 statliga jobb, samtidigt som 12 000 nya skapades i Storstockholm”. Det offentliga Sverige lyser alltmer med sin frånvaro i stora delar av landet. Detta hänger samman med ”marknadiseringen” av offentliga tjänster.

"En konsekvens av de ekonomiska idéer som präglade svensk politik 1990-talet och framåt är att saker som för inte länge sedan betraktades som offentliga samhällstjänster har blivit produkter, varor och tjänster på en marknad. Det handlar om allt ifrån post- och teletjänster och kommunikationer, till vård, skola och omsorg och medicinförsörjning. 
... 
Alliansregeringen genomförde under 2009 en utförsäljning av ungefär hälften av det statliga Apoteksmonopolets apotek. 
...
På vissa punkter har liberaliseringen varit lyckad. Det har öppnats 486 nya apotek i landet. De har längre öppettider och ett betydligt större utbud av hudkrämer. De nya apoteken har också varit en mycket god affär för de riskkapitalbolag som äger dem. Men det finns negativa konsekvenser. Medicinen har inte blivit billigare. Tvärtom. 
...
Inga nya apotek har öppnats i glesbygd, och om inte regeringen valt att skjuta till statliga medel hade många stängt. Det gamla apoteksmonopolet hade ett samhällsansvar och bekostade sina olönsamma glesbygdsapotek med vinster från mer lönsamma storstadsapotek. Det ville givetvis de privata bolagen inte göra, varje enhet skulle kunna redovisa vinst. Ställda inför en situation då apotek i glesbygd skulle stängas sköt staten till bidrag. Ett 30-tal apotek får bidrag och mest pengar går till Västerbottens inland." (sidorna 38-39)

Tillbaka till sidans början.

Lokalsamtal med Po Tidholm om regionalpolitik inför valet 2018

Författaren Po Tidholm och förlaget Teg arrangerar en serie Lokalsamtal om läget i landet och regionalpolitik. “Lokalsamtal” är en riksomfattande turné och ett format vars syfte är att skapa engagemang kring landsbygdsfrågor och regionalpolitik under valåret 2018. Under en kväll samlas medborgare och makthavare i ett rum för att lyssna på varandra.
– Det finns en tydlig idé för det urbana Sverige, säger Po Tidholm, men få talar idag om visionerna för framtidens liv i Sveriges landsbygder. Jag hoppas att lokalsamtalen kan stimulera det samtalet. Vi måste hitta en ny medelväg, bortom orimliga tillväxtstrategier och bilderna av de bidragsberoendes ödeland.
Tillbaka till sidans början.

Lotta Gröning: Låt kommuner behålla delar av vinsten från naturtillgångar

I en krönika i Expressen den 24 april föreslår Lotta Gröning att dagens system med skatteutjämning mellan kommuner avskaffas och ersätts med att kommunerna får del av vinsten från naturtillgångar.
– Mitt förslag är att vi skippar dessa centralistiska utjämningsbidrag som bara skapar nya klyftor i landet. För landsbygden borde det vara en befrielse att slippa kallas bidragsberoende.
– I stället bör ett system liknande Norges införas där kommuner som hyser naturtillgångar får behålla en del av vinsten. Vi har ett lysande exempel i Skellefteå som lyckades genom idogt hårt och strategiskt arbete få behålla en del av sina kraftverk. Skellefteå Kraft är ett kommunägt bolag som genom sin aktieutdelning levererar 220 miljoner varje år till kommunala verksamheter. Andra kommuner med stora naturtillgångar såsom Jokkmokk och Arjeplog, men som blivit beroende av statliga bidrag, har svårt att upprätthålla den kommunala servicen. Statsbidrag som de nu är utformade bör genast avskaffas, skriver Lotta Gröning i Expressen.
Tillbaka till sidans början.

”Inför regionala skattebaser”

Det förespråkade bl.a Helena Lindahl riksdagsledamot från Västerbotten i samband med diskussionen 2016 om nya regioner och kommunsammanslagningar i SVT-Nyheter.
– Jag tycker att man ska införa regionala skattebaser. Några av de fattigaste kommunerna sitter inne på de rikaste tillgångarna utan att premieras. Åsele och Dorotea har till exempel vattenkraft och borde få tillbaka en slant för att utveckla sina områden, säger Lindahl som har svårt att dölja sitt missnöje.
– Det är ett akut problem att glesbygden avfolkas. Kommunsammanslagningar skulle inte hjälpa den rådande situationen i våra områden och jag tycker även att staten har svikit.
Centerpartiet föreslår att pengar som kommer från fastighetsskatten på industrifastigheter och elproduktionsenheter ska tillfalla de regioner där den betalas in.
Tillbaka till sidans början.

Riksorganisationen Hela Sverige ska leva

Riksorganisationen ”Hela landet ska leva” har målsättningen att arbeta för balans mellan stad och land. Mer information finns på dess webbsida.
Tillbaka till sidans början.

”Stockholmsdominansen är öronbedövande och resten av landet ligger i medieskugga” – viss klarsyn i Aftonbladets ledare 3 juni 2018

En viss klarsyn har smugit sig in på Aftonbladets ledarsida. Den 3 juni konstateras något yrvaket att åtta av tio svenskar bor utanför Stockholm. Ledaren diskuterar orsaken till Sverigedemokraternas stöd på landsbygden.
”Den viktigaste är att Sverigedemokraterna har lyckats aktivera konflikten mellan centrum och periferi. Och det är tyvärr ett faktum att stora delar av Sverige har lämnats på perrongen när tågen inte längre går, posten inte klarar att dela ut brev och apoteken slår igen.
Avfolkningsbygderna somnar långsamt in när den kommunala servicen centraliseras samtidigt som befolkningen blir allt äldre. Men även i mindre tätorter upplever många att Stockholm är oerhört långt borta, för att inte tala om Bryssel.
Ingen pratar om hela Sverige
Men den ’allmänna brist på framtidsutsikter’ som Erik Vestin skriver om är ingen naturlag – den handlar om politik. Den statliga Landsbygdskommittén presenterade förra året 75 konkreta förslag på en ny landsbygdspolitik för att utjämna skillnaderna i landet. Men det återstår att se hur mycket som blir verklighet.
Inför valet pratar nästan inga partier om att ’hela Sverige ska leva’. Fokus ligger på breda väljargrupper i storstäder och medelstora städer. Stockholmsdominansen är öronbedövande och resten av landet ligger i medieskugga. Huvudstaden är självklart viktig, men åtta av tio svenskar bor någon annanstans.”
Tillbaka till sidans början.

”Nog nu – landsbygden får inte dräneras mer”

Lördagen den 25 augusti hålls en manifestation framför riksdagshuset inför riksdagsvalet mot utarmningen av landsbygden. I en debattartikel i Svenska Dagbladet den 19 augusti förklarar initiativtagarna de krav som ställs.

• Fungerande vård, skola och omsorg i hela landet – det behövs långsiktiga förstärkningar av de mindre kommunernas ekonomi.
• Skogen, vind- och vattenkraft, samt gruvor skapar stora värden – de människor och de regioner där råvarorna hämtas måste få en rimlig del av vinsterna.
• Fungerande kommunikationer behövs i hela landet – kraftfull satsning på utbyggnad av järnvägarna, inte bara mellan de största städerna.
• It-nät och telefoni måste fungera även utanför städerna – infria löftena om bredbandsutbyggnad och säkra stabila telefonilösningar.
• Återlokalisering av statliga jobb till hela landet – 10 000 jobb är ett minimum.
• Storbankerna har övergett stora delar av Sverige – staten måste ta ansvar för att det går att låna till bostadsbyggande och företagande även utanför städerna.

Debatt artikeln är undertecknad av Malin Ackermann  (Landstormen), Ingvar Persson (Sveriges vattenkraftskommuners och regioners förening), Kenneth Nilshem (Norrlandsförbundet), Rickard Axdorff (Naturbrukarna Sverige) och Matti Holmgren (Jokkmokksupproret).
Tillbaka till sidans början.

”Misslyckad landsbygdspolitik bakom S kräftgång” – i landstings- och kommunalvalen

Socialdemokraterna har gått tillbaka rejält i landstings- och kommunalvalen. ”Blå revolution i landstingen” skriver Dagens samhälle den 27 september. Mer än hälften av landstingen får någon form av Alliansstyre, ibland med regionala sjukvårdspartier som i Norrbotten och Dalarna. Tillbakagången i Norrland är mycket tydlig.
”Redan under förra valet trodde vi att vår tillbakagång berodde på landsbygdspolitiken och vi tror att vår analys pekar på samma sak den här gången”, säger Anders Lundkvist, ett av Piteås socialdemokratiska kommunalråd till SVT Nyheter den 11 september.
I riksdagsvalet fick Socialdemokraterna cirka 28%. I Stockholm, Göteborg och Malmö och flera andra större städer var tillbakagången marginell och i t..ex. Stockholm ökade stödet. Däremot är tillbakagången mycket stor utanför storstadsområdena, särskilt i landstings- och kommunalvalen. Nedgångarna på 10% och mer är inte ovanligt. Att sjukvården varit en viktig avgörande regional fråga förstår man när sjukvårdspartierna i Norrbotten blev största parti och liknande partier haft stora framgångar i andra landsting.

Den ökande obalansen mellan regioner och landsändar samt stora brister i samhällets välfärdstjänster har tydligt avspeglats i valresultaten.
Tillbaka till sidans början.

”Ska Trafikverket släcka lyset på landsbygden?”

Det frågar sig Åsa Sjödén, kommunstyrelsens ordförande (S) Sollefteå kommun, i ett debattinlägg i Dagens samhälle den 4 december.
Tillbaka till sidans början.

”Rätt politik kan ’påfolka’ landsbygden” – Dagens Samhälle mars 2018

Tre talespersoner för Feministiskt initiativ skrev ett debattinlägg i den gångna valrörelsen i Dagens Samhälle den 20 mars 2018. Författarna formulerar en plattform för utveckling av landsbygden som förtjänar att uppmärksammas mer än den tystnad som kom att råda om den regionala obalansen i valrörelsen. Författarna vill verka för:
• En självförsörjningsgrad av livsmedel på 80 procent
• Ett skarpare skatteutjämningssystem
• Att alla statliga myndigheter ska verka för hela landet och ha ett tydligt uppdrag att  utmana och synliggöra urban norm
• Ett förenklat skattesystem och minskade trösklar till sjuk- och arbetslöshetsförsäkringar för småföretag
• Geografiskt differentierade arbetsgivaravgifter
• Avskrivning av studielån i glesbygd även för gymnasieutbildningar till bristyrken som elektriker, byggnadsarbetare, maskinförare och undersköterskor
• God journalistik i hela landet
Tillbaka till sidans början.

”Ny fart på utflyttningen – främst från glesbygd” – Dagens Samhälle

I Dagens Samhälle (nr 45 2018) konstateras att 75 av Sveriges kommuner tappat innevånare mellan 2017 och 2018. Det är en kraftig ökning från 2016 då 28 kommuner förlorade innevånare. Mellan 2012  och 2016 minskade antal kommuner med sjunkande befolkning. Den trenden bröts 2017. En förklaring är att nyanlända väljer att flytta till de större städerna. Dorotea stod för den största andelen minskande befolkning (-2,7 procent).
– Grundtipset är en långsamt fortgående urbanisering, säger docenten i kulturgeografi vid Uppsala universitet Jan Almcoff. Han framhåller samtidigt att kommunsammanslagningar inte är en lösning på problemen med åldrande befolkning och negativ befolkningstillväxt.
Man kan lägga till att denna slutsats är korrekt om den nuvarande regionalpolitiken fortsätter. Det krävs en omläggning av den ekonomiska politiken för att få en större balans mellan land och stad.
Tillbaka till sidans början.

”Glesbygden betalar för lyxavdrag i Danderyd” – Arbetet

Fattiga Ragunda hade blomstrat om de fått behålla sina vattenkraftspengar. Men nu går pengarna in i statskassan och ut till förmögna kommuner. Bilden av landsbygden som tärande är provocerande, skriver Arbetets ledarskribent  Josefina Skerk.
Tillbaka till sidans början.

”Satsa på Inlandsbanan” – debattinlägg från företrädare för kommuner och näringsliv (Dagens Industri)

Ett tjugotal företrädare för näringsliv och kommuner uppmanar till satsning på Inlandsbanan i ett debattinlägg i Dagens Industri (den 9 januari 2019). Trafikverket har nyligen påbörjat en analys av en storskalig uppgradering av Inlandsbanan mellan Kristinehamn och Gällivare. Debattörerna skriver att: ”Inlandsbanans uppgradering är ett kostnadseffektivt sätt att möta behovet av störningsfria transporter till och från industrin i Sveriges norra halva. Med mycket små medel skapas därmed en godskorridor i inlandet som både är fossilfri och som blir i det närmaste okänslig för störningar. Föga förvånande visar den samhällsekonomiska analysen att detta projekt är klart lönsamt.” Järnvägsdebatten har länge dominerats av satsningar på höghastighetståg mellan storstäderna i södra Sverige med kostnader över 200 miljarder kronor. Det är hög tid att infrastruktursatsningar i hela landet diskuteras. Bland undertecknarna finns vd:ar för Inlandsbanan, Holmen skog, Mellanskog, Norrskog, Sveaskog och Skogsindustrierna  och företrädare för tolv kommuner utmed Inlandsbanan.
Tillbaka till sidans början.

Krav på skattereform -”Sluta betrakta norra Sverige som statens förråd!” (Dagens Samhälle)

I Sverige går all beskattning av vattenkraften rakt in i statskassan. I Norge får de kommuner som levererar vattenkraft behålla mer av de värden som genereras, medan svenska vattenkraftskommuner som Jokkmokk, Sollefteå och Ragunda är några av landets fattigaste. Dags för en rättvis politik, skriver Håkan Larsson, regionpolitiker (C) i ett debattinlägg i Dagens Samhälle den 1 februari.

Sedan 1999 arbetar Föreningen Sveriges vattenkraftskommuner och regioner (FSV) för att en rättmätig del av vattenkraftens värden ska få stanna lokalt och regionalt och medverka till utveckling och tillväxt. Håkan Larsson kräver att en kommunalisering eller regionalisering av fastighetsskatten på vattenkraftsanläggningar ingår i den skattereform som förutskickades i Januariavtalet mellan S, MP, C och L. Över 90 procent av landets vattenkraft produceras i de sju skogslänen, kraft som har haft avgörande betydelse för landets utveckling. Artikelförfattaren fortsätter.
– Kontrasten till vårt grannland Norge är i det närmaste total. Att de kommuner och fylken som levererar vattenkraft ska få behålla en del av de värden som genereras är en självklarhet hos grannarna i väster. Vattenkraftsmedlen är, tillsammans med geografiskt differentierade arbetsgivaravgifter, det viktigaste redskapet i den norska distriktspolitiken för att ta hela landet i bruk är en självklarhet. Närmare sex miljarder norska kronor stannar lokalt och medverkar till utveckling. Även små glesbygdskommuner kan tack vare dessa medel exempelvis investera i skola, vård och omsorg på ett sätt man hittills bara har kunnat drömma om på svensk sida av Kölen.
– I Sverige stannar endast ungefär 110 miljoner kronor kvar i så kallade bygdemedel. Landets största vattenkraftskommuner Jokkmokk, Sollefteå och Ragunda hör till landets fattigaste med högst kommunalskatt. Detta är närmast absurt. Skulle kommunerna tillhört Norge hade de kunnat investera och utvecklas på ett helt annat sätt än i dag. De hade kunnat bli attraktiva inflyttningskommuner. Förutsättningarna finns med en mer rättvis politik.
– Det är dags för centralmakten att sluta att betrakta norra Sverige som en förrådskammare där man kan hämta billiga råvaror. Ett första steg bör vara att låta regionerna behålla en del av vattenkraftens värden. Även en del av de värden som vindkraften, skogen och mineralerna skapar bör i framtiden få stanna lokal och regionalt. Landets rika naturresurser kan och bör medverka till utveckling i hela landet i stället för till centralisering och koncentration till storstadsområdena i södra delen av landet.
– Låt den kommande ”omfattande” skattereformen äntligen ge rättvisa förutsättningar för alla delar av landet som kan överbrygga den hotande regionala klyvningen. Det är dags för verkstad!
Tillbaka till sidans början.

”Nu är det dags för glesbygden” – debattinlägg i Västerbottens-Kuriren (2019-04-17)

Det är dags att sätta fokus på landsbygdspolitiken. En av de viktigaste uppgifterna nu är att föra en politik som håller ihop landet och bidrar till en hållbar utveckling i såväl städer, tätorter som gles- och landsbygd. Den nationella politiken måste utformas för att stimulera regional tillväxt. Stöd till bredband och infrastruktur i den glesaste glesbygd måste förstärkas.
Det skriver Isak From, riksdagsledamot och ordförande för Socialdemokraterna i Västerbotten i ett debattinlägg i Västerbotten-Kuriren den 17 april 2019.